Många frågor, få svar...

Jag har lovat att berätta om mitt möta med den världskända 08-an:
Hated by many,
Loved by few,
Feared by all!

Jag hade alltså åkt skidor i snart 3 veckor och 2 dagar när jag äntligen kom fram till Bålsta, som var destination 1 på min färd mot Stockholm. Jag hoppade in i järnhästen och satte mig tätt intill damen som satt ensam i denna rymliga rullande järnkub för att bättre hålla värmen.
Det gick inte så bra, en pungspark och två blåklockor senare insåg jag att Stockholmare inte gillar närhet i nyktert tillstånd. Här skulle krävas Norrlands-mjöd för att hålla värmen!

Korkandes upp och slukandes innehållet kände jag mig varm i kroppen men just som välbefinningen infann sig frös jag till is när en röst i mitt huvud ropade: - "Signal fel vid Kungsängen".
Vad var detta? Nog var det signalfel alltid, jag såg inga röksignaler så långt mitt falk-öga kunde nå! Hade drycken slagit mig så hårt, så snabbt? Vem var rösten i huvudet?

Jag kom senare att lära mig att rösten i huvudet egentligen var något som kom ur en "högtalare", ett för mig okänt uttryck, vart satt denna höga man som hade skrämt mig så innåt-glaciären-mycket? Många frågor, få svar...

cirka 3 bergsbestigningars tid senare var jag framme vid vad som kallades Centralstationen. Det var här jag träffade dem, Stockholmarna: Stressade, Välklädda, Tränade, Osociala varelser som mitt folk hatat i alla dessa år.
Dem hade stulit våra jobb, exploaterat våra fjäll, kört över en eller två av min fars renar och inte minst, smittat mitt folk med drömmen om storstan.

Vid första anblick blev jag rädd och arg, men jag skulle komma att älska dessa utomjordingar till människor...

Norrland i mitt hjärta!

Jag tänker ännu inte återberätta mitt första möta med 08-orna, ty det skall komma sen.
Just nu är jag så olidligt trött på alla krav som ställs på mig.
Stockholmarna tillåter inte att man på arbetsplats bär orange-rosa-turkos-skogsgröna overaller.

Jag tvingas dagligen hoppa ner i ett par för åtsittande jeans med alltför lite plats åt mitt Samiska vapen. Detta och olidligt många arbetsuppgifter får mig att längta hem till storfjället. Ty i fjällen är livet enkelt...

Förra veckan hände det nämligen att arbetskamraterna begav sig till Härjedalen, ett enligt mig blott eko av det forna Samiska riket, men jag följde med... Någon behövdes på plats ifall elektriciteten tog slut, eller varmvattnet försvann. För vem vet hur man gör upp eld på en glaciär om inte en same?

Denna 3 dagars flört med Norrland fick mitt hjärta att slå hårt och när vi i Swedins buss kom inrullandes till Stockholm igen via Essingeleden kände jag att jag gärna hade stannat ett tag till...
Mina arbetskamrater sjöng Lasse Berghagen i bussen, men jag satt tyst med känslan av att ha lämnat en del av min själ högst upp i offpisten... ...

Går inte att hjälpa, sorgen dränks med ett stycke Norrländskt silver(för Stockholmarna känd som Norrlands Guld, ty dessa hedningar har aldrig druckit äkta Jokkmokk-brygd).

Det är jag som är Messias!

Hej!

Det är jag som är Falken. Falken från Norrland. Han som nord-stjärnan och renarna talar om.
Låt mig berätta om mitt liv, lite kort sådär...

Jag föddes uppe vid riksgränsen i en kåta en kall mars-natt. Stjärnorna låg på från söder och norrskenet glänste över kåtan. Jag var Norrlands självutnämnde Messias.
Samme Messias som i Samernas profetia skulle komma att omvandla all snö till guld!

Livet gick som pitepalt och jag hade snart lärt mig joddla, torka renkött och flå fisk när jag plötsligt, en dag vaknade upp och insåg mitt livs kall: Att sprida Norrland i Sverige...

Nästa dag sa jag Hejdå! till mor och far som just satt igång med att göra upp eld och sedan satte jag igång och packade ner mina ägodelar vilka bestod av:

• Ett stycke renkött

• Ett stycke mora-kniv(en gåva från min far)

• Ett stycke pitepalt i en snöfylld låda

• Ett stycke slarvsylta av finaste kvalité

• Ett stycke Stickad mössa i varierande kulört

• Ett stycke Äkta Same-mjöd

• Ett stycke Långfärdsskidor

• Ett stycke Långfärdsskridskor(jag skulle komma att rida Stockholms glaciärer med dessa)

• Ett stycke härsken messmör med tillhörande förpackning.
  

Väl förberedd bar jag mig av mot Städernas stad, Stockholm.

Jag hade hört mycket om denna myternas stad, å var mina förväntningar höga!
Nu skulle minsann hedningarna som sagor och fjälltroll talat om i dessa 17,85 långa år, äntligen, äntligen lära sig om Norrland!
-------------------------------------------------------------------------------------